Jump to content
längdskidor, rullskidor, skidvalla & skidkläder från skistart

Det här med spannkurvor


staffan andersson

Recommended Posts

ja denna skida är ju jag som plockat ut.

Kravet från kunden var en långloppsskida med högt spann' date=' men det skulle ändå vara lätt att få fäste.

Då ser skidan ut så här ibland.

 

Lägger man till ytterligare 20 kg på denna skida så blir det en "normal"skida och förhålladet mellan hel och halvvikt ser "normalt"[/quote']

Det vore intressant att höra från dig som plockat den vilka fördelar respektive nackdelar denna skida har, jag förstår att den inte passar alla förhållanden

Vi skall komma ihåg att detta är en rea skida nedsatt med ca 2000 kr som är plockad från ett ganska tomt lager.

 

Fördelen med denna skida är att det är extremt högt spann om man vill ha det. Och att det är förhållandevis lätt att få fäste.

helvikt skall i kallföre ligga på 0,15-0,40 mm och vid nollföre 0,20-0,45. Ju högre spann desto bättre åkare.

Detta är värden som är sammanställt genom år av tester hos med många olika fabrikat. Sammanställt av många ledande fabrikat och Skiselector.

Hei

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge, noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...

Edited by hebbe
Link to comment
Share on other sites

  • Replies 1.3k
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Posted Images

Det vore intressant att höra från dig som plockat den vilka fördelar respektive nackdelar denna skida har' date=' jag förstår att den inte passar alla förhållanden[/quote']

Vi skall komma ihåg att detta är en rea skida nedsatt med ca 2000 kr som är plockad från ett ganska tomt lager.

 

Fördelen med denna skida är att det är extremt högt spann om man vill ha det. Och att det är förhållandevis lätt att få fäste.

helvikt skall i kallföre ligga på 0,15-0,40 mm och vid nollföre 0,20-0,45. Ju högre spann desto bättre åkare.

 

Detta är värden som är sammanställt genom år av tester hos med många olika fabrikat. Sammanställt av många ledande fabrikat och Skiselector.

Det vore intressant att få höra vilka fördelar du tycker att ett högt spann skulle ha. Jag kan se att man kan ha rätt många vallaskikt men utöver det ?

I detta fall önskemål från kund. Och det uppfylldes.

Link to comment
Share on other sites

Det vore intressant att höra från dig som plockat den vilka fördelar respektive nackdelar denna skida har' date=' jag förstår att den inte passar alla förhållanden[/quote']

Vi skall komma ihåg att detta är en rea skida nedsatt med ca 2000 kr som är plockad från ett ganska tomt lager.

 

Fördelen med denna skida är att det är extremt högt spann om man vill ha det. Och att det är förhållandevis lätt att få fäste.

helvikt skall i kallföre ligga på 0,15-0,40 mm och vid nollföre 0,20-0,45. Ju högre spann desto bättre åkare.

Detta är värden som är sammanställt genom år av tester hos med många olika fabrikat. Sammanställt av många ledande fabrikat och Skiselector.

Hei

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge, noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...

Kanske men de e inte hela sanningen... Jag har vid flera tävlibgar i vinter tex Åre och Tartu åkt på skidor som har 2.02/0.31 dom är lätta att trycka ner och snabba satan!

Link to comment
Share on other sites

Det vore intressant att få höra vilka fördelar du tycker att ett högt spann skulle ha. Jag kan se att man kan ha rätt många vallaskikt men utöver det ?

Jag är inte duktig på just skiselector-kurvor. Men kan hålla med Hebbe om att det kanske är lite stor skillnad på halv-/helvikt 1,9/0,3. (Men kan vara en bra skida ändå...)

Det par jag oftast tycker är bäst ligger på ungefär 1,6/0,6. Jag har dock ett par som ligger på ca 1,9 på halvvikt, men där är jag lite osäker på helvikten. Men den är nog ca 0,5. Ska kolla upp det inom kort när jag slipar om dem. Ett annat par som brukar gå bra ligger ungefär 1,6/0,5. Sen har jag en kallskida som har lägre siffror samt en bra wetskida som säkert har ännu "högre siffror". Men på båda dessa är jag lite osäker på siffrorna. Man brukar ju mäta ut dem efter egen vikt.

 

En hög spannkurva på halvvikt är ju bra på både en klisterskida eller en långloppsskida. Att fästzonen inte ligger i under långlopp är klart viktigt. Sen bör en klisterskida för våtföre ha annan andra typer av tryckzoner, dvs mer spret i toppen. En långloppskida lite längre glidzoner.

 

Men sen kan detta med vilka skidor som går bäst i olika tillfällen inte alltid motsvara "regelboken". En duktig H45-klubbkompis Mange (http://magnusultra.blogspot.se), hade ett par wet-skidor som gick bäst när det var kallt (eller om det var tvärt om - coldskidor som gick bäst i våtföre...)

Link to comment
Share on other sites

Det vore intressant att höra från dig som plockat den vilka fördelar respektive nackdelar denna skida har' date=' jag förstår att den inte passar alla förhållanden[/quote']

Vi skall komma ihåg att detta är en rea skida nedsatt med ca 2000 kr som är plockad från ett ganska tomt lager.

 

Fördelen med denna skida är att det är extremt högt spann om man vill ha det. Och att det är förhållandevis lätt att få fäste.

helvikt skall i kallföre ligga på 0,15-0,40 mm och vid nollföre 0,20-0,45. Ju högre spann desto bättre åkare.

Detta är värden som är sammanställt genom år av tester hos med många olika fabrikat. Sammanställt av många ledande fabrikat och Skiselector.

Hei

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge, noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...

Kanske men de e inte hela sanningen... Jag har vid flera tävlibgar i vinter tex Åre och Tartu åkt på skidor som har 2.02/0.31 dom är lätta att trycka ner och snabba satan!

Link to comment
Share on other sites

Jag åkte på ett par 1,09/0,47/0,20 var väl ingen förutom lejonet2 som möjligtvis hade bättre gli än mig...fast med mitt spikefeste så var det en dröm... Fast det är ju egentligen tryckzonerna som är det intressanta, de finns ju höga skidor med fina tryckzoner för burkföre oxå...
Link to comment
Share on other sites

Det vore intressant att höra från dig som plockat den vilka fördelar respektive nackdelar denna skida har' date=' jag förstår att den inte passar alla förhållanden[/quote']

Vi skall komma ihåg att detta är en rea skida nedsatt med ca 2000 kr som är plockad från ett ganska tomt lager.

 

Fördelen med denna skida är att det är extremt högt spann om man vill ha det. Och att det är förhållandevis lätt att få fäste.

helvikt skall i kallföre ligga på 0,15-0,40 mm och vid nollföre 0,20-0,45. Ju högre spann desto bättre åkare.

Detta är värden som är sammanställt genom år av tester hos med många olika fabrikat. Sammanställt av många ledande fabrikat och Skiselector.

Hei

 

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge, noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...

Om man vänder sig till norska skidbutiker, vilka skulle du säga är bland de bästa på att plocka ut ett par skidor/ spann efter önskemål ? Jag har varit i kontakt med Oslo sportslager och Bull Kajak tidigare men inte för just skidinköp ?

Link to comment
Share on other sites

Hei

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge' date=' noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...[/quote']

Kanske men de e inte hela sanningen... Jag har vid flera tävlibgar i vinter tex Åre och Tartu åkt på skidor som har 2.02/0.31 dom är lätta att trycka ner och snabba satan!

Bra poäng att det säkert kan vara utmärkt ändå! (och du åker ju fort så du funkar de garanterat bra ;) )

 

Är tryckzonerna rätt för föret och man har koll på spannet (i kurvan ovan kanske det skulle vara att veta att man ska akta sig för att lägga för tjockt och att man hellre vallar mer efter helviktskurvan än halvviktskurvan) och man sedan inte vinglar för mycket så går det säkert kanon. Man kanske offrar lite vallningslängd och lite glid i diagonalsteget för att säkert kunna få upp fästvallan riktigt högt vid den rena stakningen. Så väljer man rätt tryckzonkaraktär efter föret och har ordentlig koll på sina zoner, genom att ha mätt eller testat ut, så blir det kanske ofta bra.

 

Sen kan ju också två par på ex. 1,90/0,30 vara väldigt olika, en kanske mer linjär mellan punkterna och den andra med ett mer kraftigt knä - och den ena kanske har bibehållen spannlängd även när höjden sjunkit till 0,30, medan på den andra har spannet krympt kraftigt i längd.

 

Intressant ämne, nu bygger jag en spannmätare.

Edited by AndersH
Link to comment
Share on other sites

Intressant ämne, nu bygger jag en spannmätare.

Kanske har tagits upp förut - måste ju vara folk som har funderingar. En snabbvariant kanske kan vara karbonpapper? Om man kan köpa sånt fortfarande så blir jag nyfiken att testa. Googlade lite och hittade den här tråden (inte läst den än), men eftersom jag aldrig tidigare byggt något roligt i elektronikväg lär jag väl inte göra det den här gången heller tyvärr.

Link to comment
Share on other sites

Hei

Man skal være skeptisk til skidor med så stor skillnad på hel og halv vekt

1) Det tar lang tid å få feste... mye å tråkke ned..

2) Skien har kanskje feil dynamikk.. for bløt...kan gunga når man staker og subbe ned i front

3) Skien ser ut som den har dårlig bæring og føring som vi sier i norge' date=' noe de på de beste racingbutikkene i norge er veldig opptatt av... den vil subbe foran og bak i diagonal..kan se at vallan vil gå i bakken når man har full vikt på en ski i diagonal åkning

vi kaller det 0-punkt... 0,1mm bæring ved 14 cm full vikt foran og bak balanspunkt... bør være minst fram til 0,3 merke på gode ski

 

Skien har for lite slutspann til å funke på varmføre...og pga den høga halvvikten er trycket samlat i ett punkt framfor smørelommen..konsentert glidyta i ett punkt...dvs liten glidyta på kaldføre...[/quote']

Kanske men de e inte hela sanningen... Jag har vid flera tävlibgar i vinter tex Åre och Tartu åkt på skidor som har 2.02/0.31 dom är lätta att trycka ner och snabba satan!

Bra poäng att det säkert kan vara utmärkt ändå! (och du åker ju fort så du funkar de garanterat bra ;) )

 

Är tryckzonerna rätt för föret och man har koll på spannet (i kurvan ovan kanske det skulle vara att veta att man ska akta sig för att lägga för tjockt och att man hellre vallar mer efter helviktskurvan än halvviktskurvan) och man sedan inte vinglar för mycket så går det säkert kanon. Man kanske offrar lite vallningslängd och lite glid i diagonalsteget för att säkert kunna få upp fästvallan riktigt högt vid den rena stakningen. Så väljer man rätt tryckzonkaraktär efter föret och har ordentlig koll på sina zoner, genom att ha mätt eller testat ut, så blir det kanske ofta bra.

 

Sen kan ju också två par på ex. 1,90/0,30 vara väldigt olika, en kanske mer linjär mellan punkterna och den andra med ett mer kraftigt knä - och den ena kanske har bibehållen spannlängd även när höjden sjunkit till 0,30, medan på den andra har spannet krympt kraftigt i längd.

 

Intressant ämne, nu bygger jag en spannmätare.

Du är väl inne och touchar på något som är lite intressantare här. De uppmätningar som finns är ju statiska ( två punkter då ). Om man pratar med teknikspråk så är ju nedböjningen säkert inte linjär som du säger, fjäderkonstanten varierar säkert och man brukar ju prata om olika hårt slutspann. De olika fabrikaten har antagligen olika karaktär här beroende på material och processparametrar i tillverkning.

 

Med kreativt tänkande och utnyttjande av ett ackrediterat lab för längdmätning skulle man kunna definiera olika fabrikats karaktärer. Naturligtvis är det nedböjningens funktion längs med hela skidans längd som vore intressant att få fram. Kunde man approximera fram denna funktion med hyfsad noggrannhet så vore det en lätt sak att visualisera det snyggt tvådimensionellt från att man börjar lägga på kraft till fullt frånskjut. Det vore klart bättre pedagogiskt än den nuvarande statiska ögonblicksbilden från Ski selector som skapar mycket förvirring.

Link to comment
Share on other sites

Kanske varit uppe förut, eller är vida kännt, men har ni funderat på om inte skidan "sätter" sig lite när skida/material belastas på det naturliga sättet ute i spåret, jmfrt den mer statiska belastningen som jag antar att man gradvis portionerar ut när den mäts upp.

 

 

Förövrigt är det väl inte mätmetoden som är viktigast, utan vad den som mäter har för referenser och hur h*n kan omsätta framtagen data till jämförelser hämtade från egen eller andras faktisk åkning.

Link to comment
Share on other sites

Du är väl inne och touchar på något som är lite intressantare här. De uppmätningar som finns är ju statiska ( två punkter då ). Om man pratar med teknikspråk så är ju nedböjningen säkert inte linjär som du säger, fjäderkonstanten varierar säkert och man brukar ju prata om olika hårt slutspann. De olika fabrikaten har antagligen olika karaktär här beroende på material och processparametrar i tillverkning.

 

Med kreativt tänkande och utnyttjande av ett ackrediterat lab för längdmätning skulle man kunna definiera olika fabrikats karaktärer. Naturligtvis är det nedböjningens funktion längs med hela skidans längd som vore intressant att få fram. Kunde man approximera fram denna funktion med hyfsad noggrannhet så vore det en lätt sak att visualisera det snyggt tvådimensionellt från att man börjar lägga på kraft till fullt frånskjut. Det vore klart bättre pedagogiskt än den nuvarande statiska ögonblicksbilden från Ski selector som skapar mycket förvirring.

Enkel spannmätare klar, börjar få ut lite mätning (testade att mäta ett par), lägger upp lite bilder nu men orkar inte skriva några kommentar till hur jag tolkar det specifika paret nu, blir imorgon.

 

Testade att mäta ut fästzonerna med 0,1, 0,2 och 0,3 och hamnade faktiskt inom några få mm ifrån de märken som ritades ut när de mättes i en sån där datamaskin, så noggrannheten verkar vara rätt ok!

 

Genom att titta och fundera lärde jag mig rätt mycket om hur man kan tänka vid fästvallning av skidorna (mätte glidzonerna också) - är nog rätt lätt att missa hur man ska optimera var lagrena hamnar och hur många man tar i olika områden - intressant! Gäller att få till rätt antal lager på rätt ställen under skidorna. Se om någon kan gissa skidmodell!

 

Vore kanske möjligt att hitta på en mätning för att få till en idé om hur man kan tänka på bindningsplacering. Får fundera på det, borde ha att göra med vad som händer när kraften flyttas någon cm framåt eller bakåt. Lite kopplat till sista kurvan jag har med nu, men ändå inte. Intressant är att i en tidig Skiselectormanual jag har står det att motionärer har trycket 7 cm bakom BP (där alla mäter, jag tog 8 cm i detta fall), men de har också med Fitness på 5 cm och Athlet på 3,5 cm - kurvorna blir nog rätt olika då!

 

Är dock fundersam på min "slutspannsmätning", och det ofta använda nyckeltalet man får ut av det - mäter man vilken kraft som krävs för att trycka ner till 0,2 eller 0,1 mm? Och var är det den höjden mäts - under BP har jag alltid trott, men nu när jag kollar i Skiselectormanualen verkar det vara under där trycket läggs på höjden mäts. Verkar också stämma i denna artikel (vetenskaplig, där man med Skiselector analyserar norska landslagets skidor - intressant!):

http://ac.els-cdn.com/S1877705812016803/1-s2.0-S1877705812016803-main.pdf?_tid=d96d8d02-980c-11e2-af74-00000aab0f6c&acdnat=1364519352_6b91efbd76b7b3cafcd33c3a0426be23

Det talet brukar ju användas en del som riktmärke, så . Mätt i BP till 0,2 mm har dessa skidor enligt graferna kanske 52 i snitt, mätt i BP till 0,1 mm har de kanske 65, mätt till 0,2 mm i själva tryckpunkten cirka 44 i snitt på skidorna. Om det sista gäller, vilket det verkar göra enligt artikeln, så ligger jag väl ungefär där norska landslaget ligger för kallskidor med dessa i hårdhet i % av kroppsvikt (jag på 61%, de på 64-67%), dock är mina lite låga både på halvvikt och helvikt (jag 0,90/0,35, de på ca 1,30/0,45) - jag är ju dock sämre åkare än de såklart!

 

Verkar nu när jag läst på lite som att Fischers FA (det på sidan av skidan) mäts 7 cm bakom BP (och då antar jag att trycket läggs där och höjden mäts där), medan Atomics mäts på BP (tryck läggs där också) - men att det nog blir rätt lika vården av dessa två metoder (http://bloggen.fi/vallnaf/2011/11/23/val-av-klassiska-skidor-del-2/).

 

Är inte riktigt klar över till vilken vikt man hade plockat denna skida egentligen om man bara går på dessa kurvor, kanske inte alls borde vara mina skidor ;). Någon som vill tolka om de till en annan vikt och sedan köpa dem? ;)

 

Några mer idéer på spännande mätningar eller analyser som borde göras? (mer än att jag har några par till som ska mätas upp... ;))

 

http://forumbilder.se/CDNE5/1langd-8cm.PNG

 

http://forumbilder.se/CDNE7/slutspann.PNG

 

http://forumbilder.se/CDNE5/1langd-14cm.PNG

 

http://forumbilder.se/CDNE5/glidhojd.PNG

 

http://forumbilder.se/CDNE5/spannhojd-som-funktion-av-kraftpunkt.PNG

Edited by AndersH
Link to comment
Share on other sites

Köpte inför denna säsongen ett nytt par klisterskidor (Ross C3) med perfekt spann och fina glidytor med split och korta tryckzoner. Testade dessa i gårdagens förhållande med hårda spår och 4 plusgrader, vilket borde vara optimalt för skidorna. Jämförde med mina 6år gamla Fischer RCS, som har längre tryckpunkter och lägre spann. Preparerade likadant.

Ross gled klart sämre.....

Helt klart finns inte hela sanningen om det perfekta glidet att finna i en skiselectorkurva.

Link to comment
Share on other sites

Om man tittar på bifogad studie (Essential ski characteristics for cross-country skis performance) om tryckfördelning på skidan så kan undra om "tulpantoppar" eller inte har någon betydelse. En väldigt liten andel av tryckbelastningen ligger på den främre delen av skidan. Som det verkar så är det glidzonens längd precis framför 0,1 zonen som är viktig. Redan 40 cm framför 0,1 zonen så är trycket mot underlaget väldigt lågt.

 

Kanske räcker det att valla med pulvret (och HF vallan) 40 cm framför 0,1 zonen (och bakdelen på skidan naturligtvis). Kanske är det bättre att lägga en riktigt hård LF paraffin framför "40-cm-zonen" som "möter" och "plattar till" snökristallerna som ligger i spårytan.

 

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fmiun.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A132862%2FFULLTEXT01&ei=9T9VUaDWIIaC4ASoqIGICA&usg=AFQjCNGm53e4poUrwJqrqphvq1sy27m3Vg&bvm=bv.44442042,d.bGE

Link to comment
Share on other sites

Du är väl inne och touchar på något som är lite intressantare här. De uppmätningar som finns är ju statiska ( två punkter då ). Om man pratar med teknikspråk så är ju nedböjningen säkert inte linjär som du säger' date=' fjäderkonstanten varierar säkert och man brukar ju prata om olika hårt slutspann. De olika fabrikaten har antagligen olika karaktär här beroende på material och processparametrar i tillverkning.

 

Med kreativt tänkande och utnyttjande av ett ackrediterat lab för längdmätning skulle man kunna definiera olika fabrikats karaktärer. Naturligtvis är det nedböjningens funktion längs med hela skidans längd som vore intressant att få fram. Kunde man approximera fram denna funktion med hyfsad noggrannhet så vore det en lätt sak att visualisera det snyggt tvådimensionellt från att man börjar lägga på kraft till fullt frånskjut. Det vore klart bättre pedagogiskt än den nuvarande statiska ögonblicksbilden från Ski selector som skapar mycket förvirring.[/quote']

Enkel spannmätare klar, börjar få ut lite mätning (testade att mäta ett par), lägger upp lite bilder nu men orkar inte skriva några kommentar till hur jag tolkar det specifika paret nu, blir imorgon.

 

Testade att mäta ut fästzonerna med 0,1, 0,2 och 0,3 och hamnade faktiskt inom några få mm ifrån de märken som ritades ut när de mättes i en sån där datamaskin, så noggrannheten verkar vara rätt ok!

 

Genom att titta och fundera lärde jag mig rätt mycket om hur man kan tänka vid fästvallning av skidorna (mätte glidzonerna också) - är nog rätt lätt att missa hur man ska optimera var lagrena hamnar och hur många man tar i olika områden - intressant! Gäller att få till rätt antal lager på rätt ställen under skidorna. Se om någon kan gissa skidmodell!

 

Vore kanske möjligt att hitta på en mätning för att få till en idé om hur man kan tänka på bindningsplacering. Får fundera på det, borde ha att göra med vad som händer när kraften flyttas någon cm framåt eller bakåt. Lite kopplat till sista kurvan jag har med nu, men ändå inte. Intressant är att i en tidig Skiselectormanual jag har står det att motionärer har trycket 7 cm bakom BP (där alla mäter, jag tog 8 cm i detta fall), men de har också med Fitness på 5 cm och Athlet på 3,5 cm - kurvorna blir nog rätt olika då!

 

Är dock fundersam på min "slutspannsmätning", och det ofta använda nyckeltalet man får ut av det - mäter man vilken kraft som krävs för att trycka ner till 0,2 eller 0,1 mm? Och var är det den höjden mäts - under BP har jag alltid trott, men nu när jag kollar i Skiselectormanualen verkar det vara under där trycket läggs på höjden mäts. Verkar också stämma i denna artikel (vetenskaplig, där man med Skiselector analyserar norska landslagets skidor - intressant!):

http://ac.els-cdn.com/S1877705812016803/1-s2.0-S1877705812016803-main.pdf?_tid=d96d8d02-980c-11e2-af74-00000aab0f6c&acdnat=1364519352_6b91efbd76b7b3cafcd33c3a0426be23

Det talet brukar ju användas en del som riktmärke, så . Mätt i BP till 0,2 mm har dessa skidor enligt graferna kanske 52 i snitt, mätt i BP till 0,1 mm har de kanske 65, mätt till 0,2 mm i själva tryckpunkten cirka 44 i snitt på skidorna. Om det sista gäller, vilket det verkar göra enligt artikeln, så ligger jag väl ungefär där norska landslaget ligger för kallskidor med dessa i hårdhet i % av kroppsvikt (jag på 61%, de på 64-67%), dock är mina lite låga både på halvvikt och helvikt (jag 0,90/0,35, de på ca 1,30/0,45) - jag är ju dock sämre åkare än de såklart!

 

Verkar nu när jag läst på lite som att Fischers FA (det på sidan av skidan) mäts 7 cm bakom BP (och då antar jag att trycket läggs där och höjden mäts där), medan Atomics mäts på BP (tryck läggs där också) - men att det nog blir rätt lika vården av dessa två metoder (http://bloggen.fi/vallnaf/2011/11/23/val-av-klassiska-skidor-del-2/).

 

Är inte riktigt klar över till vilken vikt man hade plockat denna skida egentligen om man bara går på dessa kurvor, kanske inte alls borde vara mina skidor ;). Någon som vill tolka om de till en annan vikt och sedan köpa dem? ;)

 

Några mer idéer på spännande mätningar eller analyser som borde göras? (mer än att jag har några par till som ska mätas upp... ;))

 

url]

Det var intressant info och jag kanske har tid att ta mig igenom detta senare.

En synpunkt jag har om man vill bli mer seriös på området är att ändra mätmetoden. Skiselector verkar vara det som akademiker och landslag har tillgång till och det är rätt primitivt. Skidtillverkarna har säkert bättre metodik.

 

Ett mätområde som kommit starkt de sista åren är bildbehandling och det utnyttjas även för mätning av avstånd. För någon med tid: Några samtal med SP, denne Breitschädl och några skickliga mjukvaruentusiaster på bildbehandling så blir det ett business case att lägga fram för lämplig investerare. Vill nämna att det hjälper inte direkt individen att komma fortare till Mora men om man sätter avgränsningen till att definiera olika skidors karaktär så vore det ett framsteg.

Link to comment
Share on other sites

En synpunkt jag har om man vill bli mer seriös på området är att ändra mätmetoden. Skiselector verkar vara det som akademiker och landslag har tillgång till och det är rätt primitivt. Skidtillverkarna har säkert bättre metodik.

Superprimitiv är ju inte Skiselector (jämfört med det andra som används). Eikermätare använder en del landslag (tror ide svenska bland annat). Skistart har sådan (

), Alewalds också. Funkar ju precis som en Skiselector fast den inte drivs längs skidan och samplar och ritar upp grafen. Har sett en del bilder från skidtillverkares maskiner och de verkar mäta ungefär samma saker (ex. faktorerna i Salomons/Atomics - http://ih.constantcontact.com/fs058/1102786225012/img/1028.jpg). Det finns ju inte så mycket mer att mäta än kurvornas utseende vid olika belastning... Förutom tryckutbredning då - Eikermätaren har även en tryckmätare som tillval som en del har - som rullas längs skidan och kan ge en del info om glidzoner. En del handlare i USA verkar ha tryckmätare av olika slag, en del mer avancerade än andra. Exempel från Salomon: http://www.xsensor.com/media/upload/salomon-ski-pressure-imaging.pdf. Mycket om trycket kan man nog få ut genom att mäta för hand också.

 

Undrar vad en sådan här matta kostar: http://www.xsensor.com

Eller, här finns en prislista: http://www.advancedhealthcare.ca/docs/10/XSENSOR%20PRICE%20LIST%20JAN%202012.pdf

4800 USD för en som är lagom stor för skidor med högre upplösningen (12,7 mm), sedan kostar mjukvara och interface en del till...

 

Ett mätområde som kommit starkt de sista åren är bildbehandling och det utnyttjas även för mätning av avstånd. För någon med tid: Några samtal med SP, denne Breitschädl och några skickliga mjukvaruentusiaster på bildbehandling så blir det ett business case att lägga fram för lämplig investerare. Vill nämna att det hjälper inte direkt individen att komma fortare till Mora men om man sätter avgränsningen till att definiera olika skidors karaktär så vore det ett framsteg.

Det skulle ju gå fortare, men fortfarande inte ge mer mätadata än vad en Skiselector egentligen kan ge - om man gör lite nya program till den för att få ut kurvor. Men visst vore det intressant med en optisk sampling längs hela skidan, och ett nedtryck som sker under 1-2 sekunder bara och vips har man ut det mesta om hur den beter sig! Sedan flyttar man tryckpunkten lite och kör en ny vända. Det i kombination med en tryckmatta låter spännande.

 

Här är en magisteruppsats som mäter skidspann (bla kontaktytor) optiskt precis som du tänker, och jämför med manuell mätning:

http://pure.ltu.se/portal/files/37019177/LTU-EX-2012-36990991.pdf

Edited by AndersH
Link to comment
Share on other sites

Om man tittar på bifogad studie (Essential ski characteristics for cross-country skis performance) om tryckfördelning på skidan så kan undra om "tulpantoppar" eller inte har någon betydelse. En väldigt liten andel av tryckbelastningen ligger på den främre delen av skidan. Som det verkar så är det glidzonens längd precis framför 0,1 zonen som är viktig. Redan 40 cm framför 0,1 zonen så är trycket mot underlaget väldigt lågt.

 

Kanske räcker det att valla med pulvret (och HF vallan) 40 cm framför 0,1 zonen (och bakdelen på skidan naturligtvis). Kanske är det bättre att lägga en riktigt hård LF paraffin framför "40-cm-zonen" som "möter" och "plattar till" snökristallerna som ligger i spårytan.

 

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fmiun.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A132862%2FFULLTEXT01&ei=9T9VUaDWIIaC4ASoqIGICA&usg=AFQjCNGm53e4poUrwJqrqphvq1sy27m3Vg&bvm=bv.44442042,d.bGE

Jag tror absolut det har betydelse, oavsett källa verkar alla rörande överens att tryckzonerna avgör den största delen av glidet (om vi antar att ingen fästvalla är lagd). Sen är mindre vikt fram än bak, absolut, av de bilderna verkar det som kanske 30% fram max. Skidorna på bilderna i din länk har alla rätt lång tryckfördelning, kanske 30 cm på den kortaste (ex. 6b) - medan skidor med riktigt mycket spret ibland bara har kontakt alls på under 10 cm fram - skulle bli väldigt branta och koncentrerade kurvor i de graferna. Sedan är bak ju viktig också, med ofta verkar det hänga ihop i konstruktionen, så en skida med kortare tryck fram även har kortare bak (inte alltid).

 

Att valla pulver kortare har jag också läst någonstans - "snålpulverläggning" - 95% av effekten borde man kunna få genom att starta 5 cm innan 0,10-märket och köra kanske 20 cm (beroende på individuella parets tryckfördelning), och samma sak bakom hälen cirka 20-30 cm... Pulvret räcker nästan 3 gånger så länge!

Link to comment
Share on other sites

Köpte inför denna säsongen ett nytt par klisterskidor (Ross C3) med perfekt spann och fina glidytor med split och korta tryckzoner. Testade dessa i gårdagens förhållande med hårda spår och 4 plusgrader, vilket borde vara optimalt för skidorna. Jämförde med mina 6år gamla Fischer RCS, som har längre tryckpunkter och lägre spann. Preparerade likadant.

Ross gled klart sämre.....

Helt klart finns inte hela sanningen om det perfekta glidet att finna i en skiselectorkurva.

Det är såklart sant, och intressant att du observerat - det kan ju ändå skilja på hur trycket fördelar sig eftersom kontakt inte är lika med tryck - så kanske har RCS:en ändå mer koncentrerat tryck fast längre kontaktyta... eller så var det en bra kompromiss för just det föret, för kort tryck funkade inte... eller så skiljer sig struktur (slipning/handstruktur), mellan paren ändå - om du inte verkligen sett till att det är lika också. RCS:erna kanske har en härlig stenskapad grov linjär rill som funkade perfekt ;).

 

Menb såklart måste de testas i verkligheten, är väl därför eliten ägnar lång tid åt att testa nya par under försäsongen och inte bara drar ut kurvor och väljer ut de bästa skidorna och sedan kör...

 

Intressant ät att TP skrev på sin blogg någongång att när landslaget "vallat bort sig" på en tävling är det oftast fel skidpar valt, och inte så att slip, handstruktur och valla nödvändigtvis blivit fel (om inte vädret slår om).

Link to comment
Share on other sites

Om man tittar på bifogad studie (Essential ski characteristics for cross-country skis performance) om tryckfördelning på skidan så kan undra om "tulpantoppar" eller inte har någon betydelse. En väldigt liten andel av tryckbelastningen ligger på den främre delen av skidan. Som det verkar så är det glidzonens längd precis framför 0' date='1 zonen som är viktig. Redan 40 cm framför 0,1 zonen så är trycket mot underlaget väldigt lågt.

 

Kanske räcker det att valla med pulvret (och HF vallan) 40 cm framför 0,1 zonen (och bakdelen på skidan naturligtvis). Kanske är det bättre att lägga en riktigt hård LF paraffin framför "40-cm-zonen" som "möter" och "plattar till" snökristallerna som ligger i spårytan.

 

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fmiun.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A132862%2FFULLTEXT01&ei=9T9VUaDWIIaC4ASoqIGICA&usg=AFQjCNGm53e4poUrwJqrqphvq1sy27m3Vg&bvm=bv.44442042,d.bGE[/quote']

Jag tror absolut det har betydelse, oavsett källa verkar alla rörande överens att tryckzonerna avgör den största delen av glidet (om vi antar att ingen fästvalla är lagd). Sen är mindre vikt fram än bak, absolut, av de bilderna verkar det som kanske 30% fram max. Skidorna på bilderna i din länk har alla rätt lång tryckfördelning, kanske 30 cm på den kortaste (ex. 6b) - medan skidor med riktigt mycket spret ibland bara har kontakt alls på under 10 cm fram - skulle bli väldigt branta och koncentrerade kurvor i de graferna. Sedan är bak ju viktig också, med ofta verkar det hänga ihop i konstruktionen, så en skida med kortare tryck fram även har kortare bak (inte alltid).

 

Att valla pulver kortare har jag också läst någonstans - "snålpulverläggning" - 95% av effekten borde man kunna få genom att starta 5 cm innan 0,10-märket och köra kanske 20 cm (beroende på individuella parets tryckfördelning), och samma sak bakom hälen cirka 20-30 cm... Pulvret räcker nästan 3 gånger så länge!

Tack för ditt svar Anders. Det som jag uppfattar att det handlar om är att sätta fokus på längden på tryckzonen inom 30-40 cm framför och 40-60 cm bakom fästzonen. Det är möjligt att att en "tulpantopp" kan ge indikation på dessa tryckzoners längd.

 

För att vara lite mer noggrann är det kanske enklast att trycka ihop skidorna med en handtving ca 14 cm bakom balanspunkten och dra ihop handtvingen tills man har uppmätt dubbla spannhöjden (vid halvvikt) med en bladmåttskombination , sedan får man försöka mäta upp hur glidzonerna egentligen ser ut framför och bakom fästzonen (0,1 alt 0,2 zonen). Eller finns det andra förslag hur man enklast hemma mäter upp tryck/glidzonernas längd?

Link to comment
Share on other sites

varför hålla på med krångliga hemma konstruktioner när man kan gå till en handlare med Eickermätare eller Skielector och få reda på informationen mycket smidiagare? :)

Haha, en bra fråga faktiskt!

 

Jag väljer att svara i tre steg:

 

A) Du kanske inte är ingenjör Rickard ;)? En del bara gillar att mäta och pula själva, helt enkelt :). Ett nästan sjukligt intresse av mätning, data, analys ;).

 

B) Kul och bekvämt att kunna mäta hemma, testa och fundera istället för att åka iväg till en handlare med Skiselector varje gång man ska mäta ett nytt par (kostar ju en del i längden också med cirka 250:- per gång). Den jag gjort är synnerligen primitiv (våg, tving, med mera - som andra har byggt tidigare. Har dock en alu-balk också så jag får ut båda skidorna manuellt).

 

C) Kanske viktigast: Jag kan mäta så mycket mer! Det händer väldigt mycket med en skidas spann utöver det som standard-Skiselector-kurvorna visar. Nu kan man iofs även i en Skiselector mäta på flera olika vikter och tryckpunkter - då gäller det att ha en handlare med tålamod ;). Jag har mäter vid ett antal olika vikter och vid olika placeringar av tryckpunkt. Eftersom Skiselectorn inte heller visar kurvorna som jag tycker blir intressant ur denna data får man ändå om man nu gjort alla graferna läsa av dem för hand och mata in lite nyckelpunkter i ex. Excel för analys. Jag skulle visserligen hemskt gärna få tillgång till en Skiselector och skriva eget program för styrningen och analys av rådatan... Skulle göra det hela lite snabbare... ;). Och jag tror att Skiselector då skulle bli ett riktigt giftigt verktyg.

 

Och vad ska man med all denna till då??? ;). Fördelen med många mätpunkter är bland annat att man kan interpolera bra, och dra grafer i vilka dimensioner man vill. Har gjort en hel del kompletterande kurvor utöver de jag la in ovan, och av de kan man få en ganska bra bild på intressanta frågor som:

1) Hur ser hårdheten ut på olika skidor - har den knä i kurvan eller går relativt linjärt ned?

2) Hur ser samma skida ut för en som väger 70 kg respektive 67 kilo? (ex. vad blir nyckelmåtten 1.50/0.45/0.10-skidan om man väger några kilo mindre?). Även om jag då kanske inte mätt på just de olika talen går det se lätt av linjerna i kurvorna.

3) Hur beter sig olika märken och typer av konstruktion av spann?

4) Hur olika mäter en skida (de vanliga nyckeltal man brukar titta på) för en åkare på 72 kg med skostorlek 45 jämfört med en åkare med samma vikt men skostorlek 41? (skiljer faktiskt rejält mycket!)

5) Hur påverkar en fastskruvad bindning skidans nyckeltal (hårdhet, spannhöjder, vallningslängder, osv)?

6) Vad händer med samma skida, samma bindning (SNS), samma åkare, men en sko med RS-17-sulan eller en med den gamla med pinnen lite längre fram?

7) Hur påverkar olika monteringar av bindningen? (oj vad mycket man kan ändra karaktär på en skida genom att flytta den en cm framåt eller bakåt)

8) Hur ska man valla skidan? Ex. med hänsyn till lager, tjocklek, längder, och om man vill ha bra glid i diagonalsteget också eller offrar det för lite bättre fäste, osv. Finns vallaficka och hur justerar man vallningen för att passa den? (ev. vallafickas utseende och placering skiljer sig väldigt mycket - satt rejält olika på två Carbonlite jag testade av olika årsmodell) - båda är 812-konstruktion, av samma hårdhet (jag mäter flex på 43 respektive 44 för paren, bara något halvkilo från Fischers märkning). Slutspannets karaktär och placeringen är verkligen olika mellan de två paren - jag har byggt pyramiden helt fel på det ena paret, och med färre lager än jag egentligen kan ha i pyramidformen . och har haft sämre fäste än vad jag skulle kunnat ha (det andra har jag köpt billigt och inte testat än).

9) Hur behöver man kicka olika skidor? (en del kräver verkligen rejäl tåkick för att sitta, en del kan man trycka fast på ett mjukare sätt med mer hela foten - även om de nyckeltal man tittar på och de kurvor man får ut på Skiselector hade sett väldigt lika ut)

10) Vad får samma skida för olika nyckeltal för spannhöjder beroende på vilka punkter man mäter på? Ex. Atomic/Salomon/Caldwell mäter på BP +14 cm, Skiselector på BP +13 cm

11) Några kanske har sett att Caldwell märker ut vallazoner efter tryck halvvikt på BP +8 cm istället för det vanliga BP +14 cm - hur blir zonmärkningen då jämfört med BP +14 cm? (ni som sett kurvan för Brinks vinnarskidor har kanske också noterat att de då mäter kurvans utseende och spannhöjd med just tryck på halvvikt och BP + 8 cm - så fler verkar tycka att den kurvan är intressant)

 

Mycket av sakerna ovan kan man få svar med en Skiselector också genom specifika mätningar när man kommer på vad man vill mäta, men de kontinuerliga kurvor jag har gör att det bara är att läsa av direkt. Är man riktigt kunnig och erfaren kanske man direkt kan eller förstår svaren, men jag är ju inte det men tycker det är kul att lära mig! Återigen skulle jag gärna konstruera en egen mätserie och ett gäng kurvor för en Skiselector, det skulle såklart ge precis samma info!

 

 

Jag har lärt mig en hel del om hur man får en snabb skida med bra fäste av mätningarna, ska se om jag hinner sammanfatta allt i ett inlägg senare!

 

 

Jag tror absolut att en Skiselector är ett utmärkt hjälpmedel hos en handlare, och de vanliga kurvorna man får ut säger mycket och går man efter deras tabell kan det nog bli bra, men det som händer utanför är extremt intressant. Antingen mäter man det som jag, eller så känner man till det och förstår hur den beter sig utanför kurvorna om man har mätt upp många skidor i sitt liv och kompletterar Skiselector med att känna och sedan har en riktigt gedigen kunskap om hur man plockar bra skidor. Först då kan ju handlaren också välja bland rätt märken och modeller utifrån vad man vill ha redan från början och ta kanske 10 olika av dessa och välja den bästa - men en handlare som inte har den kollen kan bara testa sig fram och lär väl tröttna snart och ta den som sett bäst ut hittills. Eller att man tar första bästa skida, mäter den, den ser ok ut, så märker man ut zonerna. Jag kommer nog köpa nästa skidor (förutom fler begagnade) av någon som har Skiselector, men som har en enorm kunskap också och som kan karaktären hos olika modeller/märken, och som har stort sortiment inne, och som gärna valt ut skidorna själv på fabrik. Det kanske låter som att det blir en butik i Småland för mig nästa köp! ;). Men jag vet inte än!

Edited by AndersH
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...

×
×
  • Create New...