tre Vasalopp på samma sicklade skidor

[Stefan Sand]

Vill börja med att uppmärksamma en "halvfinn". En halvfinne vet ni kanske vad det är men en "halvfinn" är den som passerar 500 inlägg = hälften av vad vår store Forumguru Finn2 mäktat med. Grattis Boljohan :)

 

För att spinna vidare på den nya inriktning som tråden fått så vill jag "slå ett slag" för själva skidans beskaffenhet. Att skidan, eller rättare sagt att det unika parets inverkan på glidet/fästet är stort är väl inget nytt. Frågan är kanske hur stor inverkan det har?

Har funderat en del över spannet och dess betydelse. I och med mitt test nov 2006 i Torsby tunneln så lånade vi i klubben varandras skidor och det lustiga var att tex mitt Fischer par (det stålsicklade fantomparet) funkade kanon för alltifrån 90kg ner till 62kg. Detta i kombination med att jag tänkt en del på skidor jag själv provat genom åren gör att jag mer och mer funderar i banor om att spannprofilen har större betydelse än själva hårdheten i spannet. Eller rättare sagt, viktintervallet är större än vad man kan tro. Kan det vara så att åkarens teknik och possition på själva skidan avgör mer än en viktskillnad på 15Kg? Kan det vara så att en skida med ett bra spann har i princip samma spannlängd oavsett om man belastar med 90kg eller 75kg?

Jag har ju en del "gamla rävar" ute i boden. Några av dessa skidor plockade jag ut när jag var en lätt och smärt kille på dryga 70kg. De funkade jäkligt bra när jag många år senare och många kilo muskler (!?) tyngre kört på skidorna. Jag har ju tex ett par skate skidor av årsmodell -92 som haft grymt glid både när jag vägde lite drygt 70 som när jag nosade på 90.

 

Vi ser ju på världscupen skidor som varit med i många år och som fortfarande, trots superduperslipar mm, stor sig fint mot nya värstingskidor. Södergren ses alltsomofta på ett par Fischer med ett rött parti under foten. Har jag inte helt fel så är det årsmodell -97 på dem.

 

Vad är det då som gör att några enskillda par blir så grymt bra och varför kan tex inte en åkare som Södergren finna lika bra skidor ur havet av Fsicher skidor som han ändå har att välja mellan?

[Lejonet2]

Som vanligt håller jag med Sand om att skidan beskaffenhet är viktigast, mest för att det är så men också för att jag inte har nått vettigare för mig nu. En ledtråd kan väl vara att tävlingsåkare (eller fd, eller seriösa motionärer med bra teknik) ofta kör på skidor med liknande hårdhet och skidorna väljs utifrån diciplin och underlag mer än åkare. I traditionell åkning på VC-kupering så åkte även en tung Smirre på skidor så mjuka så att knappast nån av säg topp 200 på vasan skulle ställa sig på dom i ett långlopp. Omvänt så i en klassisk sprint är det stenhårda klisterskidor som gäller. Naturligtvis blir det lite skillnad mellan 90 +kilo Tynell eller 60 kilo italienare.

 

Södergrens klisterskidor kom till VC-åkarna till VM-99. Elof och Mathias har ju använt nått klisterpar från 95 väldigt länge.

 

Antar att sina skateskidor är ett par vitröda Fischer, Dählie lär ha haft några sånna skate också i flera år. Är förmodligen dom älsta skateskidorna som håller idag.

 

MEN DET ÄR VÄL BARA ATT PROVA. Har inte tänkt på det tidigare. Ta ett par bra skidor för en 80-kilosåkare och prova med en +/- 15kg och se hur mycket markeringarna skiljer.

[Stefan Sand]

Nej, mina skateskidor är inte de rödvita (har i och för sig ett sådant par också som dessutom aldrig är åkte!!!!) utan mina är de i den manliga färgerna pastellgrönt, pastellrosa. Typ. Jäkligt snygga :)

 

OK, toppåkarna väljer skidor lite efter banan. Tuff kuppering = mjukare spann = bättre fäste. Sprint = hårdare spann = bättre glid?

 

Det är nu vi kommer till pudelns kärna lite gran. Några frågor:

 

1. Har vi glidskillnader mellan ett kort och hårt spann kontra ett längre och mjukare spann? Lek med tanken att jag köper ett par Madshus (långt och mjuka spann) och jämför dem med mina Fischer (kortare och hårdare spann). Får jag bättre glid på Fischer?

 

2. Kan det vara så att det korta och lite hårdare spannet har ett mycket bredare viktintervall?

[Boljohan]

Vill börja med att uppmärksamma en "halvfinn". En halvfinne vet ni kanske vad det är men en "halvfinn" är den som passerar 500 inlägg = hälften av vad vår store Forumguru Finn2 mäktat med. Grattis Boljohan :)

Tack, Stefan! Det känns stort! ;)

 

Jag har också funderat en del på hur spannkurvan påverkar glidet utöver dess inverkan på fästvallazonen. Beroende på spannkurvan och åkarens vikt får man olika tryckfördelning längs glidytorna. Eftersom friktionen är direkt proportionell mot trycket kommer man alltså få varierande förhållanden längs skidan. Längst fram eftersträvar man en viss friktion för att generera en vattenfilm, medan man längre bak vill hålla en optimal tjocklek på filmen (friktionen har ett minimum inom ett visst filmtjockleksintervall). Förutom trycket beror filmtjockleken av strukturen, som ju leder undan "överflödigt" vatten, så för att hålla vattenfilmen vid en konstant tjocklek bör strukturen anpassas efter det lokala trycket. Det optimala vore alltså att variera strukturen längs skidan i förhållande till tryckfördelningen (och åkarens vikt förstås). Det hela blir en smula komplext men man kan kanske tänka sig att dela in glidytorna i tryckzoner i vilka man tillämpar olika strukturer.

 

Det var mina 2 cent...

[Lars-Erik]

Vill börja med att uppmärksamma en "halvfinn". En halvfinne vet ni kanske vad det är men en "halvfinn" är den som passerar 500 inlägg = hälften av vad vår store Forumguru Finn2 mäktat med. Grattis Boljohan :)

Tack' date=' Stefan! Det känns stort! ;)

 

Jag har också funderat en del på hur spannkurvan påverkar glidet utöver dess inverkan på fästvallazonen. Beroende på spannkurvan och åkarens vikt får man olika tryckfördelning längs glidytorna. Eftersom friktionen är direkt proportionell mot trycket kommer man alltså få varierande förhållanden längs skidan. Längst fram eftersträvar man en viss friktion för att generera en vattenfilm, medan man längre bak vill hålla en optimal tjocklek på filmen (friktionen har ett minimum inom ett visst filmtjockleksintervall). Förutom trycket beror filmtjockleken av strukturen, som ju leder undan "överflödigt" vatten, så för att hålla vattenfilmen vid en konstant tjocklek bör strukturen anpassas efter det lokala trycket. Det optimala vore alltså att variera strukturen längs skidan i förhållande till tryckfördelningen (och åkarens vikt förstås). Det hela blir en smula komplext men man kan kanske tänka sig att dela in glidytorna i tryckzoner i vilka man tillämpar olika strukturer.

 

Det var mina 2 cent...[/quote']

Som vanligt mycket intressant när Boljohan är i farten och dessutom nu Lejonet2 och Stefan Sand så jag skall berätta vad jag vet för närvarande i ämnet.

Det är välkänt att tryckfördelningen över hela skidan är mycket avgörande för glidet och att detta är olika för olika fören.

Vid Mitthögskolan i Östersund har de tillverkat utrustning där sådan tryckfördelning kan mätas. Även landslaget använder numera denna utrustning, som komplement till tidigare metoder,när de väljer ut sina nya skidor så att de så bra som möjligt liknar de som man vet går bra för ett visst före.

Det skulle ju vara utmärkt om denna kunskap kunde bli tillgänglig även för oss motionärer (istället för de grova test vi gör när vi köper våra skidor med nåt blad som dras under foten).

Forskningsledaren för detta projekt är Leon Dahlén som jag känner relativt väl. Jag har idag talat med honom och när jag åker ner till öppet spår iår så skall jag göra ett stopp i Östersund så att jag själv får se hur denna utrustning ser ut och hur de mäter.

Förhoppningsvis får jag då även mäta mina favoritskidor (de som omskrivits bl.a. i denna tråd) och se hur de ser ut i detta perspektiv. Jag får väl återkomma senare med detta.

Jag har för övrigt funderat en hel del i likartade banor som du Boljohan och jag tror att det finns mycket att vinna i glid om man kunde bättre behärska denna parameter. Kanske mer än det vi ägnat så mycket energi åt, dvs stålsicklat kontra glidvallning.

[Lejonet2]

Det som man vinner på mätutrustningen dom har i Östersund är ju ffa att man kan undersöka hur åkarens favoritskidor är konstruerade och sedan leta efter liknande. Hoppas att det är något som du kan använda dig av Lars-Erik, skulle nog förenkla det mycket för kunniga motionärer och tävlingsåkare som inte har tillgång till 100 par att prova. Iofs så känner man ju ganska bra av att bara åka en lite bit på skidorna, MEN det är ju inte alltid kallföre när ett par nya kallföresskidor ska testat.

 

Det där med olika strukturer fram och bak har en del slipare testat men är ingenting som verkat göra glidet bättre än en skida med samma struktur över hela. Men det är väl bara att prova med en riller.

 

På Sands fråga om kort och hårt respektive långt och mjukt spann och vad som glider bäst vetisjutton hur/vad jag ska svara på den? Det är inte så enkelt att bena ut skillnaderna mellan olika fabrikanter, speciellt inte när Fischer har hävt ut sig tokigheter som skatecut och vallafickan på klassiska kallföresskidorna till butikerna de senaste åren.

 

Det finns absolut distinkta skillnader mellan olika märken men jag anser att den optimala skidan för en viss uppgift passar nästan alla åkare (av hyfsat samma storlek). Som Sand skriver så känns Madshus igen på ett långt spann på sina skidor, men dom gör klisterskidor också och en årsmodell (av dom klassiska) var som ett mellanting på kallföresskidorna. Fischer å andra sidan har möjligtvis ett hårdare slutspann men när jag provar kallföreskidor från Fischeråkare så inte sjutton skiljer sig dom nämnvärt från mina gamla Madshus. Madshus har dock haft problem att fixa tillräckligt hårda klisterskidor till långloppseliten men det handlar ju om en handfull åkare av vilka Madshus knappt har några kvar längre,

 

Det är tydligt att med dom resurser som tillverkarna har är det inte helt lätt att bygga kvalitet rakt igenom, bortfallet verkar vara stort. Jag har denna säsong för övrigt testat Karhu och hittat några som funkar bra med ett slutspann som tilltalar en långloppsåkare.

[Wassarn]

Beställde själv idag madhus hårdaste 2 meter klisterskida (modell hypersonic -08). Är det precis som på mina kallskidor (även dessa madshus 2 m med det hårdaste spannet) att spannet är långt men betydligt högre? Själv väger jag drygt 65-66 kg och skidan är avsedd för åkare mellan 74-84 kg. Lejonet, låt höra din åsikt. Tror du skidan kommer att uppfylla mina krav som i princip fördelar träningen om 90 % ren stakåkning?

[Lejonet2]

Nja, spannet ska vara något kortare och högre på en klisterskida men ffa brantare stigning på spannkurvan. 2-meterskidor är väl mest byggda för damer (syftar på när tävlingsåkare tar ut skidor) men om det är ett klisterspann så ska dom ju vara hårdare än cold skidorna. För att få riktigt hårda klisterskidor ska du nog upp på 205/210 MEN du kanske inte väger så mycket?

[Wassarn]

Det låter kanon, precis vad jag vill ha. Nja, jag är ingen direkt tungviktare med ca 66 kg på mina 173 cm. En 205 cm skida tror jag nästan skulle bli för lång för mig. Jag skulle dock tro att jag kommer att gå upp ytterligare i vikt (har gått upp ca 10 kg sedan jag övergick från löpning till långloppsåkning) när jag börjar köra skate vilket torde förändra formen på mina löparben. Tack för upplysningen föresten!

[Stefan Sand]

Lejonet verk grymt insatt, kul att du är med och delar med dig av kunskapen!

 

Kan man dra slutsatsen att ett par med hårt slutspann glider bättre? (du säger att långloppsåkarna vill ha hårda slutspann). Det ligger väl i linje med hur jag tänker och det baseras på lite praktiska erfarenheter. Min uppfattning är att många butiker säljer alldelse för mjuka skidor. Man är rädd att kunden inte ska få fäste och då blir det mjuka skidor varpå glidet försämmras. Pölder beskriver hur han tar ut spann på sin hemsida och jag tycker mig kunna läsa mellan raderna att han gärna tar mjuka skidor till "motionären". PÅ hans forum finns det nu ett inlägg från en kille som inte är nöjd med sina skidor.

Utifrån dessa funderingar i kombination med att jag märkte att en 62kg tjej klarar min skidor för 85kg gör att jag börjar tänka i banor att hellre gå på det hårdare paret än det mjukare paret. Är jag helt fel ute?

 

Det är tydligt att med dom resurser tillverkarna har är det inte helt lätt att bygga kvalitet rakt igenom, bortfallet verkar vara stort.

Hehehe, har jag tjatat om i evigheter. Antingen är resurserna för små (=försäljningsförtjänsten för dålig) eller så jobbas det inte tillräckligt hårt med att få ordning på det (=för liten konkurrens).

 

 

Läs för övrigt kallep´s inlägg om hans egenhändigt ihopknåpade spanntestare. Det är härliga killar som fnular hemma i garaget och verkar få fram väl fungerande manicker :)

[Lars-Erik]

Lejonet verk grymt insatt, kul att du är med och delar med dig av kunskapen!

 

Kan man dra slutsatsen att ett par med hårt slutspann glider bättre? (du säger att långloppsåkarna vill ha hårda slutspann). Det ligger väl i linje med hur jag tänker och det baseras på lite praktiska erfarenheter. Min uppfattning är att många butiker säljer alldelse för mjuka skidor. Man är rädd att kunden inte ska få fäste och då blir det mjuka skidor varpå glidet försämmras. Pölder beskriver hur han tar ut spann på sin hemsida och jag tycker mig kunna läsa mellan raderna att han gärna tar mjuka skidor till "motionären". PÅ hans forum finns det nu ett inlägg från en kille som inte är nöjd med sina skidor.

Utifrån dessa funderingar i kombination med att jag märkte att en 62kg tjej klarar min skidor för 85kg gör att jag börjar tänka i banor att hellre gå på det hårdare paret än det mjukare paret. Är jag helt fel ute?

 

Det är tydligt att med dom resurser tillverkarna har är det inte helt lätt att bygga kvalitet rakt igenom, bortfallet verkar vara stort.

Hehehe, har jag tjatat om i evigheter. Antingen är resurserna för små (=försäljningsförtjänsten för dålig) eller så jobbas det inte tillräckligt hårt med att få ordning på det (=för liten konkurrens).

 

 

Läs för övrigt kallep´s inlägg om hans egenhändigt ihopknåpade spanntestare. Det är härliga killar som fnular hemma i garaget och verkar få fram väl fungerande manicker :)

Håller med, Lejonet2 är ruskigt kunnig och dessutom villig att delge sina erfarenheter till oss vanliga motionärer trots att han är närmast elitåkare, Tack. Du verkar vara av ren finn2 klass.

 

Till Lejonet2: Jag förstod inte av din kommentar om DU SJÄLV testat/utvalt skidor i Östersund med hjälp av Leon Dahlen och hans gäng. Är det så ?

 

Till Stefan: Det du tar upp är mycket viktigt och jag tror att med mer kunskap skulle detta kunna göras betydligt mer professionellt i framtiden. Eventuellt behövs det bättre utrustning för detta än det grova mått som idag används och många av de som säljer skidor är heller inte tillräckligt erfarna för att på ett bra sätt göra detta viktiga val av skidor till oss motionärer.

Vad tror du ?

 

Känner någon av er andra till någon utrustning som mäter tryckfördelning i skidor än den i östersund (och kallep:s snillrika spannbygge) ?

[Lars_P]

Hej,

 

På http://www.ernordic.com/ski_data.htm kan man se tryckfördelningen för en del skidor. Nog verkar dom ha en sådan apparat alltid.

 

För några år sedan (då jag upptäckte sidan) fanns det fler skidor (bl.a Madshus), och om jag minns rätt så skiljde sig spannkurvorna åt mer mellan skidorna då.

 

Visst är frågan om olika spannkurvor för olika fören intressant. Kanske en ny tråd om detta vore på sin plats?

 

/Lars

[Lars-Erik]

Det är snart öppet spår/Vasalopp och det har startats många nya trådar med frågor om Vasaloppstips för nybörjare och andra. Jag har tyvärr inte hunnit svra på ALLA dessa och jag väljer därför att försöka göra det hela i mer samlad form och så att så många som möjligt får chans att se det (denna tråd läses ju tydligen mycket ännu).

Jag har ju själv åkt 34 Vasalopp och sju öppna spår, 32 Vasalopp och 4 öppna spår glidvallat på vanligt sätt men nu senast två stålsicklade Vasalopp och 3 öppna spår (på SAMMA skidor dessutom).

Mina tips till alla låt säga från led 2-led 3 och uppåt (dvs. där jag sjölv har erfarenhet av) är

 

1. Stålsickla/borta för glid och kombinera med att rilla om det är nära noll.

Anm: JAG anser att du garanterat har bra skidor då och inte vallar bort dig i alla fall (detta betyder inte att jag inte förstår att det finns skickliga vallare t.ex. i täten men även längre ner i fältet som kan ha bättre skidor än du men du har normalt sett INTE samma skicklighet och valmöjligheter som de)

2. Var noggrann med att ha din fästzon noga utmärkt. Jag tror att många förstör sitt bättre glid med att valla utanför fästzonen eller för tjockt nära kanterna på fästzonen !

3. Fästvalla för det före som gäller första delen av loppet (låt säga c:a 2-4 mil). Tag med lämpliga vallor i din midjeväska (som du givetvis skall ta med) för att komplettera fästet med. Jag har alltid 2-3 burkvallor just över och nära noll med och oftast mitt favoritklister Rhode Rossa som jag åkt i mål på många gånger när det blivit glatt i spåret på slutet.

4. Ha realistiska förväntningar på vad du kan åstadkomma, så att du inte behöver bryta för att du t.ex. inte når den tid eller placering du tänkt dig eller bryter för att du känner dig trött (det blir man, men man bryter iNTE av denna orsak). Jag brukar själv ha GRADERAD målsättning så att jag får känna mig nöjd även om jag "bara" kommer i mål och känna mig DUKTIG om jag når högre .

Anm: Min prelimnära graderade målsättning detta år blir: A. Komma i mål B: Åka under 7 timmar. C. Åka mig till plats i led 4. D. Åka mig till en plats i led 3 (under 2000) E. Slå Niklas (Grip) och gärna även den andra berömde Niklas (GundeG)

5. Tag det lungt vid stationerna så du hinner dricka ordentligt. Jag brukar sakta in lite de sista metrarna före stationen, dricka två-tre muggar i lugn takt och ger mig sedan iväg lugnt men direkt.

Anm: De senaste åren när jag åkt dubbla eller tripla lopp har jag dessutom haft energikakor med mig i midjeväskan som jag knaprat i mig. Jag upplever att detta varit positivt för att behålla styrkan hela loppet.

6. Åk inte för långt på bakhala skidor, valla om efter en strategi du tänkt ut FÖRE LOPPET och som givetvis styr det du har i midjeväskan. I värsta fall låter du experterna på de fasta stationerna komplettera fästet (men här vet jag inte så mycket eftersom jag bara använt detta en gång och då blev det inte så bra). T.ex. har jag många gånger vallat om just FÖRE Oxbergsbacken. Då får jag dels pusta ut lite och dessutom få fäste igen så det har känts som att jag vunnit tillbaka allt redan i backen.

7. Tillåt dig att NJUT av denna fantastiska upplevelse och TÄNK ALLTID POSITIVT (t.ex. nu är det bara 2 km. till nästa station och då får jag ju dricka och blir givetvis stark igen..etc.) och du får ut mer av våra tids mest FANTASTISKA ORGANISERADE ÄVENTYR !!!!

[Niklas]

Jag har varit lite för upptagen med att träna ned mig för att hänga med i svängarna på Skidforum på ett tag, men känner mig förstås lite ärad att ha kvalat i unde rpunkt 4 i en så diger lista från en så erfaren Vasaloppsåkare. =)

 

Jag kan bara hålla med om Lars-Eriks råd.

 

Nån liten kommentar:

 

3 & 6: Jo det är ju så mycket stakning på myrarna, så skulle man råka kha bakhalt i första backen (där det ändå går i myrsteg) så tycker jag det är bäst att utnyttja glidet fram till Tennäng, där backarna börjar, och lägga på mer fästvalla där. När den behövs.

 

4: Att ha en hel skala med olika målsättningar i bakhuvudet tycker jag också är himla viktigt. Inget fel på att sikta mot stjärnorna, men även om så allt går käpprakt åt pipsvängen så tycker även jag att det är bra att ha "reservmål" att plocka fram. Mitt minimål som har räddat dagen ett antal mars-söndagar är att när det väl smält in att alla andra mål är utom räckhåll och jag surat färdigt över det så brukar jag "nollställa" och ge mig 17 på att i alla fall plocka så många placeringar som möjligt de sista 1-2 milen. Den "minimålsättningen" passar mig (som är mer uthållig än snabb). Som i fjol då jag var helt slutkörd i överkroppen efter 7 mil med noll fäste, plockade fram "kladdigaste" vallaburken, tänkte "åt h-e med glidet, nu skall jag ha fäste", kladdade på ett tok-tjockt lager, fick lite fäste och upptäckte att det gled hyfsat ändå och kunde börja koppla in muskelgrupper som tvingats till ofrivillig vila i 7 mil. Då var det bra att kunna släppa alla andra målsättningar, glömma mil 1-7 och satsa på nytt personbästa i antal omkörningar på 2 mil, vilket jag gjorde med råge, och det är en rätt trevlig känsla det med. Även om jag förstås hoppas på helt andra glädjeämnen i årets lopp, men det kan ju tyvärr inte vara party jämt, och ska man ändå ta sig igenom de där 9 milen så är det ju lika bra, tycker jag, att försöka hitta på sätt att göra det bästa av situationen och på ett eller annat sätt se till att kunna komma till Mora med ett leende på läpparna.

 

Hinner inte mer nu, så det får räcka för stunden. =)

[Lars-Erik]

Jag heter Lars Erik Persson och är en 61 årig Vasaloppsveteran (numera har jag åkt 33 Vasalopp och 6 öppna spår).

I år åkte jag båda öppna spåren på tiderna 5.29 och 5.50. Själva Vasaloppet åkte jag på 6.41 vilket faktiskt räckte till att få medalj. Detta är de absolut bästa resultat jag gjort de senaste tio åren.

OCH jag åkte alla tre loppen på samma skidor som hade sicklats till mig av Kuzmin själv..... Jag rörde INTE glidytorna' date=' jag bara lade på ny fästvalla för dagens före.

 

Bakgrunden var följande: I min egenskap av professor i matematik blev jag utsedd som "opponent" när Kuzmin försvarade sin avhandling 9 Februari vid Luleå tekniska universitet. Det var en mycket välbesökt tillställning som avslutades med att Kuzmin inför publiken sicklade ett par skidor till mig. Precis de skidorna åkte jag alla tre loppen i Vasaloppsveckan (se t.ex. tidningsartikel i Norra Västerbotten 10 Februari).

När jag fick avhandlingen i min hand blev jag genast mycket intresserad och inför presenatationen gjorde jag ett eget test på Ormberget i Luleå. Jag vallade upp ett par som jag brukar på Vasaloppet och ett par sicklade/borstade jag enligt Kuzmins metod som jag uppfattat det hela. Jag åkte sedan slingor på 4 km och 5 km. och bytte skidor vartannat varv och tog tid. Totalt åkte jag PRECIS TVÅ VASALOPP dvs 18 mil. För mig var det en sensation att jag faktiskt åkte i stort sett lika fort, 6.05 och 6.06 med fördel för de Vallade. Det var detta "idiottest" som gjorde att det inte kändes som något stort risktagande att åka även Öppna spåren och Vasaloppet på de sicklade skidorna.

 

Min egen teori är att detta kan vara ett mycket vasst alternativ speciellt på Vasaloppet. Om ni går in och tittar på min profil så ser ni att jag avancerat

c:a 400 placeringar från Evertsberg och jag upplevde själv att jag hade skidor

med väl så bra glid som alla andra.[/quote']

När jag öppnade denna tråd för snart ett år sedan så hade jag inte en aning om att den skulle röna så stort intresse. Det har ju kommit till många nya läsare och användare sedan dess och jag förstår att det är svårt att ta till sig allt detta snabbt så inför årets Vasalopp och öppna spår tar jag mig friheter att göra en (per(s)sonlig) sammanfattning av det som framkommit här och på Stefan Sands utmärkta testtråd med tillhörande "monstertråd" med disskussioner i anknytning till testtråden:

 

1. Det går att åka öppna spår och Vasalopp på stålsicklade skidor på ett bra sätt, vilket ju bevisades redan av det som skrevs ovan.

 

 

2. Speciellt för motionärer är stålsickling ett enkelt och vasst alternativ till traditionell glidvallning och fördelen är större vid riktigt långa lopp och skitiga spår (typ Vasaloppet).

Anm: Min definition av motionär är de med kapacitet som tredjeledsåkare och bakåt i Vasaloppet. Resten är elitmotionärer och elit.

 

3. De tester som gjorts av medlemmar på skidforum indikerar starkt (nästan bevisar) att glidvallade skidor tappar i glid efter en viss sträcka medan stålsicklade skidor i stort sett behåller glidet. I de flesta test har stålsicklade skidor glidit bättre än de glidvallade efter viss sträcka (de glidvallade har alltid glidit bättre i början).

 

4. De allra flesta som prövat stålsickling och uttalat sig på skidforum ser ut att ha positiva erfarenheter (t.ex. från resultat på seedningslopp etc).

 

5. Även rillning har en positiv effekt och det har även gjorts intressanta försök med att kombinera dessa tekniker på olika sätt (även med vallning inblandad). Allt detta har definitivt öppnat för att vi inför nästa säsong har mycket nytt att undersöka och det skulle inte förvåna mig om det kommer något nytt genombrott på handredskapssidan (sicklar, rillrar, etc) eller beträffande material och optimal utformning av skidor.

 

Anm: Hur det ovanstående kommer att påverka elit och elitmotionärer är jag osäker om.

Helt klart är att det finns de på skidforum i första startgrupp på Vasaloppet som åker stålsicklat och så sent som förra veckan var jag i kontakt med en åkare som var bland de 50 första ifjolårets Vasalopp och som då åkte stålsicklat (och uttryckligen menade att hans skidor gled väl så bra som de han åkte med)

 

Ni andra som deltagit i diskussionerna och testerna detta fantastiska år, rätta och komplettera mig där jag har fel eller är ofullständig.

Det ovanstående sammanfattar mina egna erfarenheter från det första dramatiska teståret för min del. Jag skriver dramatiskt eftersom dettas var mitt skidlivs största chock, jag var nog var den som var säkrast att detta INTE kunde fungera innan jag gjorde mitt första idiottest före licpresentationen (tänk på att jag i detta läge åkt 33 Vasalopp och några öppna spår många gånger på kanonbra vallade skidor)

 

Efter att nu åkt ytterligare ett år åk på SAMMA sicklade skidor så har jag följande tillägg till mitt numera rätt så stora pers(s)onliga test (omfattande 72 skidmil):

 

Teståkare: Lätt överviktig (enligt Anorexialadyn som gjorde hälsotestet på vårt jobb förra året) gubbe numera 63 år, numera även känd på skidforum.

Test: 3 Vasalopp och 5 öppna spår 2006-2008 på SAMMA SICKLADE SKIDOR (utan att toppa med någon glidvalla vid något tillfälle).

Tider: 2006: Öppna spåren 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41

2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31

2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38

Medalj vid två av tillfällena

Tidigare 33 år åktes alla lopp med vallade skidor; 32 Vasalopp varav medalj vid 22 tillfällen och ytterligare 4 öppna spår

 

Jag drar följande numera rätt så säkra slutsatser av detta och annat som framkommit på detta skidforum och den forskning och utveckling som gjorts (och där jag haft glädjen att få rätt så bra insyn):

 

1. Det går att åka och Vasalopp/öppet spår på stålsicklade skidor på ett mycket bra sätt.

 

2. Speciellt för motionärer är stålsickling ett enkelt och mycket vasst alternativ till traditionell glidvallning och fördelen är större vid riktigt långa lopp och skitiga spår (typ Vasaloppet). Dessutom är det miljömässigt och hälsomässigt bättre.

 

3. De tester som gjorts av medlemmar på skidforum indikerar starkt att glidvallade skidor tappar i glid efter en viss sträcka medan stålsicklade skidor i stort sett behåller glidet. Skillnaderna är dock inte stora och kan vara svåra att säkerställa i praktiken t.ex. på Vasaloppet.

 

4. De allra flesta som prövat stålsickling och uttalat sig på skidforum ser ut att ha positiva erfarenheter (t.ex. från resultat på seedningslopp Vasalopp/öppet spår etc). Jag tror faktiskt att ALLA motionärer uttalat sig positivt om att ha stålsicklat på träningsskidorna.

 

5. Även rillning har en positiv effekt och det har även gjorts intressanta försök med att kombinera dessa tekniker på olika sätt (även med vallning inblandad). Allt detta har definitivt öppnat för att vi inför nästa säsong har mycket nytt att undersöka och det skulle inte förvåna mig om det kommer något nytt genombrott på handredskapssidan (sicklar, rillrar, etc) eller beträffande material och optimal utformning av skidor.

Anm: Jag trodde ju att mer skulle hända på denna punkt redan förra säsongen men NU är det dags...

 

Anm: Hur det ovanstående kommer att påverka elit och elitmotionärer är jag osäker om. Helt klart är att det finns de på skidforum i både första startgrupp och elitled på Vasaloppet som åker stålsicklat.

 

Önskemål inför säsongen: Att Vasalöparen gör slag i saken och REDOVISAR de tester stålsicklat-glidvallat de utlovat i flera nummer. Och att vallafabrikanterna och t.ex. glidaren redovisar sina tester så att även denna viktiga aspekt kan bedömas på ett rättvisande sätt och inte utelämnas för spekulationer av olika slag.

* Skall vi "kräva" detta officiellt från skidforum ?

[MC Hammer]

Tider: 2006: Öppna spåren 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41

2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31

2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38

Medalj vid två av tillfällena

Nu åkte jag visserligen inte VL2007, men jag hörde att då delades medaljerna ut redan i flingpaketet vid frukosten på Sälens skola... :D :D

[Skr]

Tider: 2006: Öppna spåren 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41

2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31

2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38

Medalj vid två av tillfällena

Nu åkte jag visserligen inte VL2007' date=' men jag hörde att då delades medaljerna ut redan i flingpaketet vid frukosten på Sälens skola... :D :D[/quote']

Sicken en, inte snällt mot oss som tog vår första och (hittills) enda medalj 2007 (fast rätt kul...)!

 

Jag har inte orkat läsa igenom allt som skrivits i ämnet sen jag var lite mer aktiv på forumet, så det är möjligt att det tagits upp tidigare, men... - Är det bara jag som upplevt den totalt oförstående attityden från sportaffärer och sånt när man börjar prata stålsickling? Var med frugan och köpte nya skidor i vintras och frågade lite skämtsamt om de kunde stålsickla - till svar gick han och hämtade Swix tunna stålsickel, i övrigt hade han ingen aning om vad jag pratade om. När vi var i Sälen runt VL (jag åkte ÖS, känns rätt bra såhär i efterhand...;-)), tänkte jag få skidorna sicklade men hade lite svårt att hitta huset där Kuzmin skulle vara. Gick in i en sportaffär ca 1 km från rätt plats och frågade om de visste var Kuzmin stod och sicklade någonstans. Hon förstod inte vad jag sa, Kuzmin var ett helt okänt begrepp (dock fick jag hjälp till slut, så det är inget klagomål). Är det så här i alla sportaffärer, och beror det på att de verkligen inte vet eller på att de inte vill veta?

[Niklas]

Nu åkte jag visserligen inte VL2007, men jag hörde att då delades medaljerna ut redan i flingpaketet vid frukosten på Sälens skola... :D :D

Jaha, så det var därför som jag (som bodde i Mora dagarna kring Vasaloppet) inte fick någon medalj 2007? =)

[MC Hammer]

Nu åkte jag visserligen inte VL2007' date=' men jag hörde att då delades medaljerna ut redan i flingpaketet vid frukosten på Sälens skola... :D :D[/quote']

Jaha, så det var därför som jag (som bodde i Mora dagarna kring Vasaloppet) inte fick någon medalj 2007? =)

Nja.. vad jag hört så lär det ha funnits en fiskdamm vid målet också. Så hade du slängt en klädnypa över skynket där så hade du fått den i påsen tillsammans med en Zoo-ask och en mandarin.

[Stefan Sand]

Jag har inte orkat läsa igenom allt som skrivits i ämnet sen jag var lite mer aktiv på forumet, så det är möjligt att det tagits upp tidigare, men... - Är det bara jag som upplevt den totalt oförstående attityden från sportaffärer och sånt när man börjar prata stålsickling? Var med frugan och köpte nya skidor i vintras och frågade lite skämtsamt om de kunde stålsickla - till svar gick han och hämtade Swix tunna stålsickel, i övrigt hade han ingen aning om vad jag pratade om. När vi var i Sälen runt VL (jag åkte ÖS, känns rätt bra såhär i efterhand...;-)), tänkte jag få skidorna sicklade men hade lite svårt att hitta huset där Kuzmin skulle vara. Gick in i en sportaffär ca 1 km från rätt plats och frågade om de visste var Kuzmin stod och sicklade någonstans. Hon förstod inte vad jag sa, Kuzmin var ett helt okänt begrepp (dock fick jag hjälp till slut, så det är inget klagomål). Är det så här i alla sportaffärer, och beror det på att de verkligen inte vet eller på att de inte vill veta?

En intressant iaktagelse som kanske säger en del om längdskidbranschen...........

 

Jag tycker det visar att många i sportaffärerna inte vet mer om längdskidåkning än vad deras leverantörer drar på de sk. "clinics" som de kör. Om man har minsta intresse i längdskidåkning kan väl stålsicklingen inte passerat obemärkt!? om man sedan tror på det eller inte är ju en helt annan sak men att man missat det totalt?

 

Visar väl också att stålsicklaren Kuzmin inte är ett marknadsföringsgeni :)

 

Läste Aftonbladets sportbilaga i går. Anders Södergren vinner Kollens 5-mil i stor stil och man väntar sig en rejäl artikel. Men icke sa nicke, en spalt i högermarginalen var det värt..........visar kanske var "längdskidsverige" är på väg.............. :(

 

Men det var ett stort upplsag om ranking av målskyttar i Sveriges EM grupp. Är väl tur att vi får sådant klimat att det kan spelas fotboll året runt........................

[deas]

Eller bygga en ishall för många miljoner så att Division 3-lagen kan träna och sen kan man ha hockeykväll om division1-ishocke hela kvällarna...

[kustlöparen]

Ja eller ägna halva Sportspegeln åt skrällar i engelska FA-cupen istället för att ens med ett ord nämna att 2 klassiska klubbar åter tagit steget i bandyeliten (Örebro och mitt Kungälv) i bandyn som verkligen tillhör de klassiska/tradistionella svenska vintersporterna.

 

Har inget emot fotboll utan att vara superintresserad, men jag tvivlar på att jättemånga kan ha intresse av all fotboll från världens alla möjliga och omöjliga ligor som tar upp mer och mer plats. Fram för mer svensk idrott och gärna lite mindre idrotter (som tex gårdagens reportage om roddaren med högst mätvärden i världen), personligheter eller från ickeelitsammanhang.

Edited March 10, 2008 by kustlöparen

[Niklas_79]

Hehe jag har varit med om samma sak. Var i en skidaffär här i stockholm och frågade om en sickel (kuzmin) men han sa att det är bara skit det är ingen som andvänder det för det fungerar inte, ja ha tyckte jag och for hem å beställde en på nätet gick sedan in på skidforumet å läste några nya spaltmeter om sicklingen! hehe det tyckte ja va lite roligt att dom är så i förnekelsestadiet.

 

 

Tider: 2006: Öppna spåren 5.29 och 5.50; Vasalopp: 6.41

2007: Öppet spår söndag: 6.31; Vasalopp 6.31

2008: Öppna spåren: 5.57 och 5.56; Vasalopp: 6.38

Medalj vid två av tillfällena

Nu åkte jag visserligen inte VL2007' date=' men jag hörde att då delades medaljerna ut redan i flingpaketet vid frukosten på Sälens skola... :D :D[/quote']

Sicken en, inte snällt mot oss som tog vår första och (hittills) enda medalj 2007 (fast rätt kul...)!

 

Jag har inte orkat läsa igenom allt som skrivits i ämnet sen jag var lite mer aktiv på forumet, så det är möjligt att det tagits upp tidigare, men... - Är det bara jag som upplevt den totalt oförstående attityden från sportaffärer och sånt när man börjar prata stålsickling? Var med frugan och köpte nya skidor i vintras och frågade lite skämtsamt om de kunde stålsickla - till svar gick han och hämtade Swix tunna stålsickel, i övrigt hade han ingen aning om vad jag pratade om. När vi var i Sälen runt VL (jag åkte ÖS, känns rätt bra såhär i efterhand...;-)), tänkte jag få skidorna sicklade men hade lite svårt att hitta huset där Kuzmin skulle vara. Gick in i en sportaffär ca 1 km från rätt plats och frågade om de visste var Kuzmin stod och sicklade någonstans. Hon förstod inte vad jag sa, Kuzmin var ett helt okänt begrepp (dock fick jag hjälp till slut, så det är inget klagomål). Är det så här i alla sportaffärer, och beror det på att de verkligen inte vet eller på att de inte vill veta?

[Artur Häggblad]

Kuzmin är lite av en subkultur. Sporthandlare som inte är så nyfikna har nog ingen aning.

[HW]

Det här är baksidan med Stadium, Intersport och Team Sportia. De som jobbar i dessa affärer behöver nödvändigtvis inte ha ett stort sportintresse. Det är minst lika viktigt att kunna sälja kläder. Man får helt enkelt välja sin handlare om man vill ha någon som kan längdskidor. Edited March 11, 2008 by HW